Visningar
Åtgärder

Lisebergsteatern

Från Lisepedia
Hoppa till: navigering, sök
Sommaren 1954. Foto: Okänd
Efter ombyggnation 1974-1975. Entrén flyttades då till byggnadens södra sida (vänster på bilden). Foto: Okänd
Det var i samband med ombyggnationen 1984 som teatern fick sitt grönvita tak. Foto: Okänd
Blomsterprakt framför teatern sommaren 1995. Foto: Jens Karlsson
Den ombyggda teatern 2009. Foto: Stefan Karlberg
Laila Westersund klippte bandet när teatern återinvigdes 2009. Till vänster Liseberg vd Mats Wedin och till höger 2Entertains vd Janne Andersson. Foto: Stefan Karlberg
Premiärdagen 2014. Foto: Stefan Karlberg

1948-

Lisebergsteatern hade premiär 1948. Den har sitt ursprung i Lisebergs Planetarium som fanns i parken 1944-1947. Än idag sätts föreställningar upp i den anrika lokalen på höjden innanför Huvudentrén.

Inför säsongen 1948 byggdes Lisebergs Planetarium om till teater. Lisebergsteatern, som den kom att kallas, rymde då 319 åskådare och hade en scen som var sju meter bred och fyra meter djup. Bakom scenen fanns tre loger.

Den första teaterchefen (eller konstnärlig ledare, som titeln kallades) var Ernst Eklund. Första komedin som spelades, Han träffas inte här!, hade premiär 1 maj 1948. Eftersom Liseberg är en nöjespark var det naturligt att sätta upp komedier, farser och annat lättsamt. Det tunga och allvarliga fick andra teatrar syssla med. Bland skådespelarna i den sommarens fyra föreställningar kan nämnas Hjördis Petterson och Håkan Westergren. Teatern fick ett fint mottagande av både press och publik. Totalt gavs 15 olika pjäser under Eklunds tid vid rodret.

Ernst Eklund efterträddes 1953 av Per-Axel Branner som fortsatte i den redan inkörda komedistilen. 13 pjäser sattes upp under hans sex år som konstnärlig ledare, av vilka Max von Sydow medverkade i två. Under Branners sista år, 1958, satte Gösta Bernhard upp revyn Klart Annorluna. Bernhard övertog ledningen av teatern året därpå då han tillsammans med kompanjonen Stig Bergendorff satte upp Agatha Christies Råttfällan och revyn Orfeus Nilsson. I den sistnämnda medverkade bland andra Siv Ericks som tillsammans med Åke Söderblom kom att bli Gösta Bernhards vapendragare under 1960-talet.

Det var även då som man experimenterade med Lisebergsteatern som konsertlokal. Bland artisterna som uppträdde sommaren 1960 märks operastjärnan Elisabeth Söderström och pianisten Käbi Laretei, som vid tillfället var gift med regissören Ingmar Bergman. Experimentet skrotades efter sommaren 1963, men följdes senare av enstaka musikframträdanden.

Den 3 februari 1965 var det premiär för Hagge Geigerts revy Blågula Svea. Sedan många år tillbaka satte Geigert upp sina revyer i Uddevalla, men vintern 65 var han och resten av ensemblen i Göteborg på ett två veckor långt gästspel.

- För mig blev det en närmast ruskig upplevelse eftersom det på sina håll ansågs att jag skulle efterträda Karl Gerhard. Vi på scenen upplevde att stämningen var låg. Vi var vana vid applådåskorna i Uddevalla Folkets Hus. Här satt man tyst med öron stora som grytlock. Det luktade fiasko, men när ridån gått kom en enormt stark applåd. Vi var synade och accepterade. Och vårt gästspel under 14 dagar blev nästan två månader långt, skrev Hagge Geigert i Lisebergs jubileumsbok "Från Komark till Nöjespark" som kom ut 1998.

1974-1975 genomgick Lisebergsteatern en välbehövlig ombyggnation, som bland annat innefattade flytt av entrén, utbyggd foajé och nya loger. Teatern hade länge varit otidsenlig och från början planerades ingrepp för 2,5 miljoner kronor. Nu stannade notan på 600 000.

- Vi gör så mycket som behövs för att åter sätta teatern i användbart skick. Vi räknar med att kunna använda den några år medan vi får ordning på hur Liseberg skall se ut i framtiden, sa Lisebergs vd Boo Kinntorph till Göteborgs-Posten 1975.

Samma år tackade Gösta Bernhard för sig. De kommande två åren skulle han bo och arbeta i Stockholm. Bernhard hade dock förtursrätt på teatern den dag han återvände till Göteborg.

För Hagge Geigerts del innebar ombyggnationen att han kunde återvända med sin nyrårsrevy. De två senaste åren hade han spelat den på Lorensbergsteatern. 1987 valde Geigert att bli teaterdirektör och producent i stället för att skriva och spela revy.

1998 tog Ulf Dohlsten och Puck Ahlsell över som teaterdirektörer efter Hagge Geigert och var så fram till början av år 2000. Teatern drevs därefter av Nöjespatrullen som senare bytte namn till 2Eintertain.

Innehåll

Byggnadens utveckling

  • 1948: Planetariet byggdes om till Lisebergsteatern. Lokalen hade plats för 319 åskådare.
  • 1950 fanns planer på att använda teatern även vintertid, men det dröjde till 1954 innan värme installerades. "Varmt var där också, minst sagt i varmaste laget, ty den nyinlagda värmeinstallstionen prövades och höll i sanning måttet i överkant", skrev Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning i september 1954. Samma år blev logerna fler (och större) och nya toaletter byggdes i foajén.
  • 1960 utvidgades teatern med balkong och foajé vilket ökade publikkapaciteten från 337 till 451.
  • Ett nytt orkesterdike och en breddad scen blev resultatet av renoveringen 1965.
  • 1974-1975 genomgick teatern en stor ombyggnation. Entrén flyttades och foajén byggdes ut med fler toaletter, ny garderob och biljettkiosk. Dessutom byggdes ett antal nya loger.
  • Ny ljusanläggning 1978.
  • 1980 fick teatern nya, bekvämare loger. Scenen fick ny teknisk utrustning och salongen renoverades. Bland annat byttes de gamla bänkarna ut mot moderna fåtöljer. Pengar till de sistnämnda fick man av Olof och Caroline Wijks utdelningsfond. Dessutom byggdes ett förråd för dekor och rekvisita på baksidan av teatern. Ett sådant utrymme saknades sedan tidigare.
  • Ny stor renovering 1984. Ny entré, dubbelt så stor foajé (med speciella rökrum och nya toaletter), bättre tekniska utrymmen samt en ny fasad blev resultatet. Teatern var till följd av detta stängd hela sommaren.
  • 2007 installerades en värmeväxlare, vilket innebar att ventilationsluftens energi återvanns. Uppvärmningen av byggnaden skedde från den dagen helt med fjärrvärme och naturgas istället för som tidigare delvis med el.
  • 2009 byggdes teatern ut och totalrenoveras. Foajén fick en ordentlig ansiktslyftning och publikkapaciteten ökade, från 445 till 517 platser.

Kuriosa

Då golvet i teatern var en rest från Planetariet, och alltså inte avsett som åskådarrum fram mot en scen, gick följande rader att läsa i Dagens Program sommaren 1948. Som en uppmaning och vädjan i all välmening:

"'The new look' på Lisebergsteatern har varit till allmän belåtenhet. Både publik och press har varit eniga om att arrangemangen i det f.d. Planetariet är en fullträff, till vilken Liseberg och Göteborg är att gratulera. 'The new look' kan dock lätt bli 'the bad look', fritt översatt med dålig sikt, om icke våra chicka damer vore så älskvärda och hänsynsfulla så att de placerade den klädsamma huvudbonaden någon annanstans än på huvudet."

Samtliga föreställningar

Lista över samtliga föreställningar från 1948 fram till idag

Dödsfall

Den folkkära skådespelaren Åke Söderblom avled på Lisebergsteatern den 22 maj 1965, 55 år gammal. Han sjönk ihop under mellanakten av föreställningen Himmelssängen. Ambulans tillkallades men vid ankomsten till Sahlgrenska sjukhuset var Söderblom redan död.

- Det kom så hastigt att man ännu inte hunnit fatta vad som skett. Vi märkte ingenting under första akten. Åke spelade perfekt. Han hade tidigare klagat över att han kände sig lite förkyld och möjligtvis kunde man spåra en viss heshet i rösten, sa Gösta Bernhard som medverkade i föreställningen.

Statistik

Publiksiffror

(Under Ernst Eklunds och Per-Axel Branners tid som konstnärliga ledare)

Inom parentes: av den totala kapaciteten.

  • 1948: 26 015 (85 %)
  • 1949: 36 054 (ingen uppgift)
  • 1950: 37 991 (92 %)
  • 1951: 33 678 (79 %)
  • 1952: 27 447 (79 %)
  • 1953: 24 781 (93 %)
  • 1954: 22 554 (84 %)
  • 1955: 19 096 (71 %)
  • 1956: 22 077 (82 %)
  • 1957: 24 314 (90 %)
  • 1958: Ingen uppgift

(1975-)

  • 1975: 33 145 (Teatern öppnade i augusti)
  • 1976: 57 000
  • 1977: 92 202
  • 1978: 97 179
  • 1979: 90 326
  • 1980: 38 390 (Teatern stängd under sommaren)
  • 1981: 99 388
  • 1982: 94 080
  • 1983: 104 536
  • 1984: 78 305 (Teatern stängd under sommaren)
  • 1985: 114 402
  • 1986: Ingen uppgift (108 275 för all teaterverksamhet)
  • 1987: 87 320

Fakta

Arkitekt: Axel Jonson

Konstnärliga ledare: Ernst Eklund (1948-1952), Per-Axel Branner (1953-1958)

Hyresgäster: Blancheatern - Gösta Bernhard, Stig Bergendorff (1959-1961), ABC-Teatern - Gösta Bernhard, Stig Bergendorff (1962-1967), Gösta Bernhard (1968-1973), Nöjespatrullen/2Entertain (2000-)

Teaterdirektörer: Hagge Geigert (1987-1997)