Visningar
Åtgärder

Lisebergshallen

Från Lisepedia
Hoppa till: navigering, sök
Sommaren 1981. Sugar spelas i Lisebergshallen. Albert & Herbert går på Lisebergsteatern. Foto: Okänd
Lill Lindfors i rollen som Sugar Kane i musikalen Sugar 1981. Foto: Okänd
Herreys slår igenom när de vinner Melodifestivalen 1984. Foto: Kamerareportage
Lisebergs vd Boo Kinntorph och Fritids Gunnar Larsson med en modell av hallen. Foto: Kamerareportage
En mångsidig lokal. Här som mässhall. Foto: Stefan Karlberg
Fungerade utmärkt till event. Som vid Årets kock 2008. Foto: Stefan Karlberg

1980-2018

Lisebergshallen var en kombinerad idrotts- och evenemangsarena som låg innanför Lisebergs huvudentré. Som idrottsarena var den hemmaplan åt handbollslaget Redbergslids IK och innebandylaget Pixbo IBK.

Innehåll

Bakgrund

1975 skapades en generalplan för Lisebergs framtid, kallad Liseberg generalplan 75, 1975-1990. I den föreslogs byggandet av en Lisebergshall, som ersättning för Konserthallen som brann 1973. Lisebergshallen skulle enligt generalplanen kunna byggas i det så kallade Rondokvarteret, alltså mellan Rondo och Huvudentrén. Sedan Konserthallen förstördes hade Liseberg saknat en lokal av denna typ, vilket innebar att vissa konserter, utställningar, varietéföreställningar och liknande inte kunde bedrivas i önskvärd omfattning. Från 1974 och under resten av 1970-talet var alla större program hänvisade till Stora Scenen, vilket innebar stora begränsningar.

Lisebergs styrelse ansåg att bygget av Lisebergshallen var viktigt men tvingades på grund av andra nödvändiga investeringar ständigt skjuta upp projektet. Men 1978 aktualiserades frågan på nytt då Fritidsnämnden (Fritid), med Gunnar Larsson i spetsen, planerade en hall vid Liseberg som kunde lösa det gamla lokalproblemet för handbollen. Denna hall skulle eventuellt kunna användas av både Liseberg och fritidsnämnden - Lisebergs verksamhet sommartid, bollsport och arenaidrott vintertid.

När styrelsen undersökte lämplig placering av Lisebergshallen kom man fram till att generalplanens förslag mellan Huvudentrén och Rondo passade bäst. Vid tillfället låg den gamla Pop In-byggnaden på platsen, som ändå måste rivas. Byggnaden var svårt skadad av marksättningar och kunde inte användas på det sätt som det var tänkt.

Bygget av Lisebergshallen

Det var Riksbyggen som byggde hallen. Ett bygge som försenades med cirka två månader. Förseningen innebar att man fick hitta andra lösningar för de servicelokaler som var planerade i bottenvåningen. Provisorisk information, biljettkassa och bank ordnades i anslutning till Huvudentrén medan Lisebergsteaterns foajé och loger användes till diverse serviceändamål.

Kostnaden ökade undan för undan under byggets gång. Den ursprungliga prislappen på 17,6 miljoner kronor hade i februari 1980 stigit till 21,3 miljoner. När hallen väl stod klar blev slutsumman 23 miljoner, pengar som Liseberg lånade och som Göteborgs kommun gick i borgen för. Ett av Lisebergs krav för att vara med på hallbygget var just att kommunen gick i borgen för banklån, samt att den tog på sig att täcka de årliga förlusterna, som i kostnadskalkylerna räknades till en miljon per år.

Under sommaren 1980 rapporteras att man efter hand upptäckt missar i ritningarna. Bland annat glömde arkitekterna att rita en pressläktare. Detta rättades till när hallen väl var färdigbyggd.



Bilder från bygget.

Kritik

Som konferenslokal. Foto: Stefan Karlberg
Lisebergshallen rymde mellan 2 000 och 3 150 åskådare. Foto: Okänd
Sommaren 2010. Foto: Stefan Karlberg
Sommaren 2014. Foto: Stefan Karlberg
Brottaren Frank Andersson vann EM-guld i Lisebergshallen. I finalen i 90-kilosklassen, grekisk-romersk stil, besegrade han Alexander Dubrovski från Sovjetunionen den 11 april 1981. Foto: Kamerareportage

Kommunala investeringar föranleder inte sällan kritik från politiskt håll. I fallet Lisebergshallen kom kritiken främst från Vänsterpartiet, på den tiden Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK). En företrädare för partiet menade att det var ofattbart att man i kärva ekonomiska tider, med neddragningar inom vård och omsorg, kunde satsa så mycket pengar på en idrottshall. Idrotten var visserligen viktig, men som läget var borde pengarna användas till annat.

Liseberg fick även kritik för sitt val av direktverkande el, i stället för fjärrvärme. När hallen kom på tal på 1970-talet var fjärrvärme inte aktuellt, men med tiden satsade Göteborg allt mer på den uppvärmningsmetoden. 1980 skulle såväl stora delar av Liseberg (Rondo, Huvudrestaurangen och Wärdshuset), som grannen Svenska Mässan, få fjärrvärme. Men inte den nya Lisebergshallen. Att som kommunalt bolag gå emot rådande rekommendationer ansågs fel. Liseberg och Riksbyggen försvarade sig med att ett byte till fjärrvärme skulle försena byggnadsprocessen med ett helt år. Företrädare vid stadsbyggnadskontoret menade att om Liseberg omedelbart hade tagit hänsyn till deras rekommendationer så hade fjärrvärme gått att lösa i tid.

Succémusikal först ut

Lisebergshallen var färdigbyggd i oktober 1980. Under vintern 1980 och våren 1981 användes den av Fritid, men med musikalen Sugar, som hade premiär den 29 april, invigdes arenan som show- och cabaretlokal. Musikalen, med bland andra Lill Lindfors, Magnus Härenstam, Brasse Brännström och Stig Grybe i rollistan, spelas 42 gånger och sågs av drygt 44 000 människor.

De första idrottsevenemangen

Lisebergshallen invigdes med det allsvenska handbollsmötet Heim-Västra Frölunda den 29 oktober 1980 (Frölundaseger 25-24, inför 2 421 åskådare och med Leif "Loket" Olsson som speaker). Men faktum är att en annan match spelades tidigare samma dag, nämligen mötet mellan Heim och Hellton i damernas division två (Helltonseger 20-17).

Om man ska vara riktigt petig spelades första matchen redan den 27 oktober. En högst inofficiell handbollsmatch mellan ett journalistlag och Liseberg/Fritid. De sistnämnda lär ha vunnit.

De första internationella idrottsevenemangen var en gymnastikgala den 11 november 1980 och mötet Sverige-Tjeckoslovakien i bordtennisens Europaliga den 13 november.

Oförglömliga musik- och idrottsminnen

Under de 38 år som Lisebergshallen fanns bjöds publiken på konserter och idrottsarrangemang av högsta klass. Internationella stjärnor som Tina Turner, Leonard Cohen, Alice Cooper, Sting och Ray Charles, så väl som svenska storheter som First Aid Kit, Roxette, Europe, Laleh, Håkan Hellström och Kent är några av de hundratals artister som uppträdde. Dessutom stod Lisebergshallen som värd för den svenska Melodifestivalen fyra gånger - 1982, 1984 1987 och 1993. Det var här som bröderna Herrey slog igenom med sina gyllene skor och det var här som Björn Borg gjorde ett bejublat framträdande som prisutdelare (till just bröderna Herrey). Det var även här som Arvingarna fick sjunga om sin låt Eloise efter teknikstrul.

Handbollslaget Redbergslids IK bärgade 12 SM-guld med Lisebergshallen som hemmaarena, där finalserierna på 1980-talet mot dåvarande ärkerivalen Drott är klassiska. Även innebandylaget Pixbo IBK hade under många år Lisebergshallen som hemmaplan, där herrlaget krönte vistelsen med två SM-guld, 2002 och 2003. Det var även i Lisebergshallen som Frank Andersson vann EM-guld i brottning, den 11 april 1981.

Slutet

Lisebergshallen gjorde sin sista säsong 2018. När det några år tidigare beslutades att järnvägstunneln Västlänken skulle passera Liseberg rakt under Lisebergshallen innebar det början på slutet för arenan. De sista officiella arrangemangen var en konsert med coverbandet P-Floyd den 22 december 2018 och handbollsmatchen mellan Redbergslids IK och IFK Ystad den 26 december samma år. I januari 2019 inleddes rivningsarbetet.


Bilder från rivningen.

Fakta

Publikkapacitet: 2 000-3 150 platser.

Hallyta: 2 430 kvadratmeter.

Golvyta: 23,5 x 43,5 meter.

Fri takhöjd: 9 meter.

Kostnad: 23 miljoner kr.