Visningar
Åtgärder

Silhuettklippare

Från Lisepedia
Hoppa till: navigering, sök
Silhuettklipparen H. Harrison på nöjesfältet 1923. I bakgrunden skymtar Kongresshallen. Foto: Göteborgs Stadsmuseum.
Så här kunde silhuettklipparens verk se ut sommaren 1923. Foto: Okänd.

1923-1924 och ?-?

”Nöjesfältet får en svartkonstnär” gick det att läsa i Göteborgs-Posten den 30 maj 1923. Från den dagen och lång tid framöver var silhuettklipparen en del av Lisebergs nöjesutbud.

Samma tidning skrev att ”det allra nyaste i nöjesväg är silhuettklippning, som fr.o.m. idag anordnas i ståndet bredvid Göteborgs skyttekrets skjutbana. En engagerad skicklig silhuettklippare skall där stå publiken till tjänst och för en ringa penning föreviga vederbörandes drag i svart och vitt.”

”En ringa penning” innebar en krona. För den summan fick man ett kort med sin silhuett på.

H. Harrisson hette mannen som klippte till silhuetter 1923. För att locka kunder kom han på idén att dela ut gåvor i form av biljetter till de olika attraktionerna på nöjesfältet. Samtidigt som man betalade en krona för silhuetten fick man välja bland ett antal kuvert. En del av dessa kuvert innehöll biljetter till Bergbanan, Lustiga Huset, karusellerna och de andra nöjena.

Inledningsvis höll Harrisson till bredvid skyttebanan, i nöjesfältets centrala delar, men fick i början av juni en ny ateljé alldeles intill stora vägen (senare Blå Gången).

Lisebergshistoriens mest kända silhuettklippare var Miedczyslaw Armas Jasinski som var född i Norge, uppväxt i Finland och med anor från Polen. 1938 hamnade han i en liten ateljé vid Lisebergs södra kortsida. Under flera decennier var han hängiven och plikttrogen sitt yrke i nöjesparken.

Oavsett väder och vind kom han puttrande på sin moped. Och han gick fullkomligt upp i sitt klippande.

– Dom kan skjuta kanoner här utanför, sa han, ingenting kan störa min arbetsro.