Visningar
Åtgärder

Konserthallen

Från Lisepedia
Hoppa till: navigering, sök
Plan över Kongresshallens exteriör. Arkitekt var Arvid Bjerke. Foto: Liseberg
Plan över Kongresshallens interiör. Foto: Liseberg
7 december 1922. Kongresshallen börjar ta form på det framtida nöjesfältet. Foto: Kamerareportage
Trots ett intensivt arbete hade Kongresshallen premiär först tre veckor efter att Jubileumsutställningen öppnade. Foto: Göteborgs Stadsmuseum
Albert Einstein höll föredrag i Kongresshallen den 11 juni 1923. I publiken, längst fram i mitten, satt Sveriges kung Gustav V. Foto: Göteborgs Stadsmuseum
När de sex lurblåsarna var på plats kunde Kongresshallen äntligen öppna. Bilden är från 1923 och till höger ligger Värdshusets uteservering. Foto: Göteborgs Stadsmuseum
Den ödesdigra branden den 9 oktober 1973. Foto: Liseberg

1923-1973

Innehåll

Byggnadens historia

Konserthallen, Kongresshallen, Musikhallen och Danshallen. I likhet med mycket annat på Liseberg så hade den här byggnaden olika namn. Och precis som flera andra Lisebergsbyggnader totalförstördes den i en brand.

Konserthallens ursprungliga namn var Kongresshallen. Precis som så mycket annat på Jubileumsutställningens nöjesfält var bygget av Kongresshallen försenat. Utställningen öppnade den 8 maj men Kongresshallen slog upp portarna först den 31 maj. Invigningen firades med en festkonsert till toner av Symfoniorkestern under ledning av Ture Rangström, Tor Mann och Wilhelm Stenhammar.

Sommaren 1923 var Göteborg kongressernas stad. Kongresshallen drog till sig delegater från hela världen och totalt arrangerades 193 kongresser i den nya lokalen. Störst uppmärksamhet fick nyblivne nobelpristagaren Albert Einstein som den 11 juli redogjorde för sin relativitetsteori, inför ögonen på Sveriges kung Gustav V och en annan nobelpristagare, Gustaf Dalén.

I takt med att kongresserna minskade i antal ökade i stället antalet konserter, vilket förklarar namnbytet från Kongresshallen till Konserthallen. Till en början var konsert detsamma som solistframträdande inom opera, operett eller ett enskilt instrument, alternativt körsång och symfoniorkester. Martin Öhman och Einar Beyron var de stora operanamnen på 1920-talet och de kom att följas av storheter som Richard Crooks, Marian Anderson, Lawrence Tibbett, Jussi Björling och Birgit Nilsson.

Men med tiden, och musikens utveckling, kom även andra stilar att framföras i den väldiga hallen. Edith Piaf, Maurice Chevalier, Evert Taube, Alice Babs, Stan Getz och Sonya Hedenbratt stod alla på Konserthallens scen. När pop- och rockmusiken växte sig stark kom även Jimi Hendrix, Cat Stevens och Frank Zappa på besök.

Men Konserthallen var inte enbart en plats för kongresser eller sång och musik. Redan 1924 användes lokalen till dans. Det dansades även vintertid när övriga parken var stängd. Så höll det på fram till 1940Rotundan (senare Rondo) invigdes.

Från Konserthallen sändes de första trådlösa TV-programmen i Sverige och det arrangerades otaliga utställningar, med allt från rymdraketer, frimärken, blommor och bilar.

Bygget av Konserthallen

– Jag hade hjälp av en finne och en neger, berättade arkitekten Arvid Bjerke, som var chefsarkitekt för nöjesfältet på Liseberg 1923.

Finnen som Bjerke syftade på var den världsberömda arkitekten Alvar Aalto som enligt uppgift formade Konserthallens djärva yttre design. Aalto själv berättade i en intervju långt senare att hans roll i utformningen var marginell.

Vad den mörkhyade gentlemannen beträffar har namnet fallit bort men det var han som ska ha fört ritningarna vidare till Durban i Sydafrika. Där finns, eller åtminstone fanns, en saluhall som är en kopia av Konserthallen.

Dessutom deltog konstnären Arvid Jorm i utformningen. I en GP-artikel från den 29 maj 1923 (två dagar innan invigningen) går att läsa att ”det festliga skärpes av artisten Jorms lekande dekorationer i ett blått som lånats från den nordiska sommarhimlen.”

Branden

På kvällen den 9 oktober 1973 började det att brinna i Konserthallen. Samtidigt förberedde medlemmar ur Göteborgs Bilsportförbund en stundande bilutställning. Branden startade bokstavligt talat bakom ryggen på det 50-tal personer som befann sig i lokalen. En av dem var chauffören Lloyd Hjärth.

– Jag höll på att bära in utrustning för en miniracerbana som vi skulle ha uppe på scenen. Tredje gången jag gick in fick jag se rök bakom bakre scenväggen. Fyra meter upp mynnade två runda hål rätt ut från den bakre väggen. Ur dessa hål kom elden som från två blåslampor.

Inom kort var byggnaden övertänd och brandkåren kunde bara rikta in sig på att förhindra eldens spridning.

Branden uppstod i en del av Konserthallen där inga människor befann sig. Därmed kunde slarv med tändstickor eller glömda kokplattor uteslutas. Branden var inte anlagd. Det mesta talade för någon form av elfel.

Fakta

Namn: Framförallt Konserthallen och Kongresshallen. Även Musikhallen och Danshallen.

Höjd: 17 meter

Längd: 50 meter

Arkitekter: Arvid Bjerke och Alvar Aalto

Konstnär: Arvid Jorm

Bilder