Visningar
Åtgärder

Cabarethallen

Från Lisepedia
Hoppa till: navigering, sök
Cabarethallen den sista sommaren 1965. 1966 ersattes den av bergbanan Super 8. Figurerna på väggen placerades där inför säsongen 1950. Foto: Kamerareportage
Den franska stjärnan Mistinguett gjorde ett bejublat gästspel sommaren 1933. Foto: Liseberg
Oscar Mayrhauser var fram till sin död 1953 mycket uppskattad som kapellmästare i Cabarethallen. Foto: Kamerareportage
"Den lilla sparven", Edith Piaf, uppträdde i Cabarethallen 1947. Foto: Kamerareportage
1958 sändes TV-programmet Kvitt eller Dubbelt i Cabarethallen. Mannen i vitt längst till höger är [[[Lisebergsorkestern]]s kapellmästare Erik Johnsson. Foto: Kamerareportage
Svend Asmussen, Alice Babs och Ulrik Neumann hyllas efter sitt sista framträdande i Cabarethallen 1961. Foto: Kamerareportage
Stjärnglans! Den 8-16 juni 1964 uppträdde Marlene Dietrich i Cabarethallen. Foto: Kamerareportage
Cabarethallen i färg. Troligen på 1960-talet. Foto: Liseberg

1926-1965

Innehåll

Utställningsteatern

Byggnaden som kom att bli Cabarethallen tillkom redan under Lisebergs första sommar 1923 men kallades då Utställningsteatern. Den var belägen ungefär där Super 8, LisebergsLoopen, HangOver och Farfars Bil kom att placeras långt senare. Teatern byggdes på bara fyra månader och ritades av ingenjör Carl Ritzén. Byggnaden var av trä och påminde om den sju år äldre Lorensbergsteatern med trätrappor genom en arkad av sex träpelare.

Lokalen rymde 1 200 personer på en sluttande parkett. Senare minskades publikplatserna till 900, även det en avsevärd kapacitet om man betänker att Göteborgs Stadsteaters stora scen tog emot 1 000 personer.

Regissören från Lorensbergsteatern, Knut Ström, svarade för scenkonstruktionen. Där fanns rundhorisont och ett för tiden aktningsvärt belysningssystem. Scenhuset hade ordentlig höjd och scenbredden var över 15 meter.

Den första sommaren

Utställningsteatern invigdes tisdagen den 8 maj med en utställningsrevy producerad av Ernst Bauer, bror till trolltecknaren John Bauer, och som till långt in på 1960-talet kom att driva Spöktåget på Liseberg. Hans revyvana kom från Nya Teatern vid Järntorget där han givit populära föreställningar i Axel Engdahls anda. Revyn skrevs av den, som det tycktes, allvarlige skådespelaren vid Lorensbergsteatern Gabriel Alw. I ensemblen fanns Olof Sandborg, Maja Cassel, Kalle Kinch, Per Hjern och John-Erik Strandman.

Utställningsrevyn blev en flopp, utskälld i tidningarna och betraktad som en skandal för Jubileumsutställningen. Den spelades bara två gånger. Eller en och en halv för att vara korrekt. Vissångarskan Hillevi Stenhammar, dotter till Wilhelm Stenhammar, som var statist i revyn berättar:

– Premiärkvällen satt publiken kvar båda akterna. De hade inget val. Bänkarna var så nymålade att publiken satt fast och de flesta fick klippas loss efteråt. Andra spelkvällen var bänkarna torra. Då gick publiken efter första akten.

Efter fiaskot lämnade Ernst Bauer Utställningsteatern. Friställda skådespelare ordnade då med kort varsel egen "Revy-Kabaret", som spelades i nästan två månader. Därefter följde revyn ”Bara utställningen” av Gustaf Bergman med bl.a. Kalle Kinch, Olof Sandborg och Rulle Bohman i rollistan. Från Empire Theatre i London kom en balett med 16 English Girls. Nu blev det godkänt.

Teatern blir cabarethall

Efter sommaren 1923 stod Utställningsteatern oanvänd långa stunder. I den ursprungliga planen för nöjesfältet var tanken att riva lokalen, allt utom själva scenen, och att dit flytta föreställningarna som framfördes vid Friluftsscenen. Lyckligtvis skrotades dessa planer och till sommaren 1926 bytte man inriktning under nya namnet Cabarethallen.

En av de första artisterna som uppträdde i Cabarethallen var Ernst Rolf som den 28 augusti-12 september 1926 spelade sin revy. 1927 gästspelade olika balettensembler och 1928 infogades varietéartister i balettprogrammen. 1929 kunde man för första gången spåra den renodlade varietén, den konstart som sedan skulle finnas kvar praktiskt tagit ända till Cabarethallen revs.

Ledning och kapellmästare

1929 fick Cabarethallen sin första artistchef, den mycket tungviktige Benkt-Åke Benktsson, som behöll jobbet under tre somrar. Därefter skedde bokningar centralt av Lisebergsdirektionen där den mycket kunnige Benno Larsson fanns. Senare kom den språkkunniga Anita Ahlroth som blev något av en mamma för artisterna. Från 1933 fanns också Birgit Afzelius-Wärnlöf med som scenograf och scenchef. Hon spenderade 30 somrar heltid på Liseberg och slutade först 1962.

Musikaliskt leddes Cabarethallen från 1934 till hans bortgång 1953 av österrikaren Oscar Mayrhauser. Han hade varietévana från Scala i Berlin och blev otroligt populär i Göteborg. Han efterträddes av Erik Johnsson som arbetade fram till rivningen 1965. 1958-1961 leddes orkestern av Malte Johnson.

Artister, artister, artister...

Cabarethallens historia är förstås inte bara chefer och kapellmästare utan framför allt artister. De flesta av Europas bästa under tre decennier förekom på Liseberg. Som balettensemblen Hiller Girls, allroundartisten Maria Valente och clownen Charlie Rivel.

1933 ryckte självaste Mistinguett in med sin revy Voilà Paris och 1947 var det Edith Piafs tur att inta scenen. Marlene Dietrich gästade Cabarethallen 1964 och naturligtvis uppträdde även Karl Gerhard där.

Ofta höll sig varietéen med en konferencier. Det kunde exempelvis vara Lasse Dahlquist, Åke Söderblom eller Carl-Gustaf Lindstedt. Under Cabarethallens sista säsong uppträdde stjärnor som Paul Anka, Monica Zetterlund, Jan Johansson, Gösta Bernhard, The Osmonds, Anita Lindblom och den populära jazztrion Swe-Danes bestående av svenskan Alice Babs och danskarna Svend Asmussen och Ulrik Neumann.

Slutet

Cabarethallen revs efter säsongen 1965. Trots försök med nya underhållningsformer hade tiderna förändrats, så även folks inställning till det som utspelades i den anrika byggnaden. 1966 var Cabarethallen ersatt av berg- och dalbanan Super 8, eller Skyliner som den kallades de första åren. Nostalgikerna var naturligtvis ledsna men Lisebergledningen ångrade inte rivningsbeslutet.

– Så står då Skyliner-banan på gamla Cabarethallens plats och tar in stora summor åt oss medan Cabarethallen kostade oss cirka en halv miljon i förlust sista säsongen. Det är tack vare Skyliner som vi kan bjuda på konserter och över huvud taget ett fint programval i Konserthallen, sa Lisebergs VD Olof Calderon efter säsongsavslutningen 1966.

Minnen

"Det var 1939 och jag hade urpremiär på min låt "Oh boy, oh boy, oh boy" på Cabarethallen. (Vi får ursäkta Lasse Dahlquist men året borde varit 1946 eftersom det var året då låten spelade in reds. anm.) Att jag minns just detta beror på att Birgit Afzelius-Wärnlöf hade gjort en helt fantastisk dekor. När jag började sjunga svallrade tillsynes riktiga vågor mot publiken och hela engelska flottan seglade ut på scenen. Detta är nog den mest effektfulla inramning jag någonsin haft. Och naturligtvis var publiken hänförd."

Lasse Dahlquist i en intervju med Expressen 1973.

Kuriosa

  • 1951 fick Cabarethallen en ny ljusanläggning. Den köptes från England och kostade hela 12 000 kr. En betydande summa på den tiden. I Göteborgs-Tidningen gick att läsa att anläggningen förmodligen var den modernaste i Sverige.
  • Samma år, alltså 1951, växer Lisebergsorkestern i diket från 12 till 15 musiker.
  • Biljettpriser 1951: 1,75 kr eller 1,25 kr. Detta år finns det 1100 sittplatser i lokalen.

Siffror

1950

1951