Visningar
Åtgärder

Bränder

Från Lisepedia
Hoppa till: navigering, sök
Den ödesdigra kvällen då Konserthallen gick i graven. Foto: Okänd
Den anlagda branden i Reklamtornet 1938. Foto: Okänd
Wärdshuset skadades svårt i branden 1973. Det årets första av två bränder. Foto: Liseberg
Branmännen fick kämpa för att släcka branden i Blå Tåget 1949. Foto: Kamerareportage
Branden i Tyrolerhallen 1934 ledde fram till skapandet av restaurangen som vi idag kallar för Tyrolen. Foto: Kamerareportage
Brandmännen slet vid Konserthallen 1973. Foto: Okänd
Ännu en bild som visar förödelsen vid Blå Tåget 1949. Foto: Kamerareportage

Liseberg har drabbats av många bränder sedan nöjesparken öppnade 1923. Här följer en förteckning över de flesta.

Innehåll

Tyrolerhallen, 8 juli 1934

Klockan 22:07 den 8 juli 1934 upptäckte ordningsmannen i Tyrolerhallen att lågor slog upp från restaurangens norra hörn. Snart fick man fram en brandslang och inom kort kom brandkåren farande med tre bilar. Berg- och dalbanan, som låg mitt emot Tyrolerhallen, var hotad men brandmännen lyckades begränsa elden till restaurangen. Lyckligtvis kom varken personal eller gäster till skada men byggnaden totalförstördes. Branden i Tyrolerhallen ledde till att dagens Tyrolen byggdes på samma plats.

Reklamtornet, 11 oktober 1938

1938 totalförstördes Reklamtornet i en anlagd brand. Brandkåren, som nyss hade släckt en brand på Cirkus, anlände inom några minuter men konstaterade snabbt att byggnaden inte gick att rädda. Arbetet koncentrerades därför till att hålla branden under kontroll och att på bästa sätt underlätta rivning av tornet.

Två dagar senare grep polisen en 17-årig pojke som efter förhör erkände att han dels anlagt branden på Liseberg men även en annan brand i Mässhallen (senare Svenska Mässan).

– Jag vet inte varför jag gjorde det, sa 17-åringen i polisförhöret.

Blå Tåget, 10 april 1949

Endast tre veckor innan premiären brann Blå Tåget som låg utmed Mölndalsån. Inom kort var hela byggnaden övertänd och brandkåren fick även denna gång inrikta sig på att förhindra att elden skulle spridas. Alldeles i närheten låg Cabarethallen, Veckans Revy och framför allt Berg- och dalbanan. Blå Tåget brann ner till grunden medan spellängorna bredvid skadades svårt.

Balders Hage, 17 juli 1954

Denna gång skedde branden inte inne på nöjesfältet utan i angränsande Balders Hage, området. Klockan var 19:55 när brandkåren fick larm om att det brann i ett linoleumlager alldeles intill Berg- och dalbanan.

Det kraftiga rökmolnet som reste sig över området lockade nyfikna åskådare inne på nöjesfältet. Scenen var fascinerande - på ena sidan Mölndalsånån kämpade brandmän för att släcka elden, på andra sidan roade sig människor med karusellåkning och dans.

Berg- och dalbanan var ett tag starkt hotad. Attraktionen stängdes och Lisebergs personal posterades ut efter hela banan som säkerhetsvakter.

En halvtimme efter det första larmet var det dags igen. En ny brand bröt ut, denna gången i en tapisserifabrik och ett möbelsnickeri i hörnet av Sofierovägen och Örgrytevägen. Vissa omständigheter talade för att de båda bränderna var anlagda. Tillvägagångssättet pekade även på att det kunde vara samma pyroman som tidigare hade härjat på Levgrensäng.

Wärdshuset, 17 juli 1973

Natten mellan den 16 och 17 juli 1973 brann Wärdshuset. När brandkåren efter flera timmars arbete lyckats släcka elden var byggnaden svårt skadad. Arne Wimmerstedt, vd för Lisebergs Restaurant AB, betraktade förödelsen.

– Det känns bittert. Men ändå – tänk vad som kunde ha hänt om inte regnet varit. Nu vet jag inte vad som skall hända. Jag hoppas naturligtvis att vi kan bygga upp Wärdshuset igen, sa han.

Restaurangverksamheten fick avbrytas för säsongen och kom igång först sommaren 1974. Utredningen visade att branden inte var anlagd.

Konserthallen, 9 oktober 1973

Den mest omtalade Lisebergsbranden inträffade på kvällen den 9 oktober 1973Konserthallen totalförstördes. Vid tillfället förberedde medlemmar ur Göteborgs Bilsportförbund en stundande bilutställning. Branden startade bokstavligt talat bakom ryggen på det 50-tal personer som befann sig i lokalen. En av dem var chauffören Lloyd Hjärth.

– Jag höll på att bära in utrustning för en miniracerbana som vi skulle ha uppe på scenen. Tredje gången jag gick in fick jag se rök bakom bakre scenväggen. Fyra meter upp mynnade två runda hål rätt ut från den bakre väggen. Ur dessa hål kom elden som från två blåslampor.

Inom kort var byggnaden övertänd och brandkåren kunde bara rikta in sig på att förhindra eldens spridning.

Branden uppstod i en del av Konserthallen där inga människor befann sig. Därmed kunde slarv med tändstickor eller glömda kokplattor uteslutas. Branden var inte anlagd. Det mesta talade för någon form av elfel.

Tyrolen, 23 maj 1977

Branden upptäcktes vid fyratiden på morgonen och resulterade i att kök och ekonomilokaler blev helt utbrända.

– Jag är tveksam till om vi överhuvudtaget hinner komma igen den här säsongen. Vi har anlitat en saneringsfirma som kommer hit i morgon, tisdag, och deras arbete tar kanske en veckas tid. Först därefter kan vi överblicka läget ordentligt, sa Lisebergs restaurangdirektör Lars Gustavsson.

Lyckligtvis blev resultatet inte fullt så illa. En månad senare kunde Tyrolen öppna igen för servering av ett begränsat sortiment.