Visningar
Åtgärder

Bergbanan

Från Lisepedia
Hoppa till: navigering, sök
Bergbanan på 1980-talet. Foto: Liseberg
Vilken känsla! Bilden är tagen 1936. Foto: Kamerareportage

1923-1987

Berg- och dalbanan, Bergbanan, Nya Bergbanan och Gamla Bergbanan. Kärt barn har många namn. Men så var detta också en av Lisebergshistoriens mest älskade attraktioner. Kanske den mest älskade.

Bergbanan hade premiär 1923. Den var med andra ord en av Lisebergs ursprungliga attraktioner och även en av de mest långlivade. I 65 säsonger fanns den i parken, tills den revs efter säsongen 1987.

Innehåll

Premiären

Maj 1923. Det är svårt att tro att nöjesfältet har öppnat. På Bergbanan återstår en del jobb innan den kan ta emot sina första passagerare. Foto: Göteborgs Stadsmuseum

Tanken var förstås att Bergbanan skulle öppna den 8 maj, samtidigt som Jubileumsutställningen i Göteborg och dess nöjesfält. Men som så mycket annat på nöjesfältet var bygget av Bergbanan försenat.

”Allt sedan nöjesfältet öppnades har allmänheten kastat längtande och undrande blickar mot Berg- och dalbanan, vars mörka taggformiga konturer stuckit upp ovan de glittrande karusellerna" skrev Göteborgs-Posten den 18 maj 1923.

Samma tidning fortsatte:

– Varför får man aldrig taga denna mångomtalade sensation i besittning har det frågats runtom.

"Direktör Jenzén, som är chef för alla roligheterna, har emellertid kunnat upplysa om, att det tar tid att bygga en slingrande kilometerlång bergbana. Nu står den emellertid fix och färdig efter att ha provkörts med dubbel belastning. I morgon är det pressen som provåker banan och först på annandag pingst blir det allmänheten förunnat att rutscha ut för berg och dalar. Det är förövrigt närmast dekoreringen av dessa som fördröjt starten.”

Pressen och speciellt inbjudna gäster fick alltså nöjet att inviga banan på pingstafton, den 19 maj, medan allmänheten fick premiäråka på pingstdagen, den 20 maj.

”I söndags fick allmänheten under ett par timmars tid avprova berg- och dalbanan, som gjorde en våldsam success. På de två timmarna hade man omkring 3 000 passagerare. Igår var frekvensen under de timmar man höll banan öppen lika stor. Det är tydligt att det nya förlustelsemedlet blir ett av de allra populäraste” skrev Göteborgs-Posten den 23 maj.

Succén höll i sig även under resten av säsongen. Totalt åktes banan av cirka 150 000 människor under sommaren 1923.

Utseende

Under sina 65 år i parken bytte Bergbanan utseende vid ett flertal tillfällen:

1923-1924. Premiären den 20 maj 1923. Foto: Kamerareportage
1925-1927. Foto: Liseberg
1928-1933. Foto: Liseberg
1934-1947. Foto: Liseberg
1948-1955. Foto: Liseberg
1956-1987. Foto: Liseberg

1923-1924

De två första åren var Bergbanan ljus med, som nyss nämndes, mörka taggformiga konturer. På den tiden kallades den ofta för den Kanneworffska bergbanan, efter dess första dekoratör Poul Kanneworff. Konstruktionen stod tivolibyggaren Waldemar Lebech för. En åktur premiäråret 1923 kostade tio öre för vuxna och fem öre för barn.

1925-1927

Konstnären Joel Mila var mannen bakom detta verk. Fotot är visserligen svartvitt men i verkligheten sken banan i kobolt, cinober och andra lysande färger. Illustrationerna föreställde växter, blommor och vilda djur.

En tidning gav en målande beskrivning av Mattsons konst: ”Den gamla hederliga berg- och dalbanans klippväggar har han befolkat med ett brokigt liv. Underbara växter och jätteblommor, som stråla i alla regnbågens färger, ha slagit ut, jätteormar kräla hotfullt uppe vid krönen och andra vilda djur av alla slag ha här sitt tillhåll. Hela historien är mycket lyckad, fantastisk frodig och glad, precis som det bör vara”.

1928-1933

Ännu en färgorgie. 5 000 kvadratmeter väv dekorerad med träd och frukter i jätteformat.

”Är det så inte publiken skriker när den åker, så skriker berg- och dalbanan själv i en modern färgskala” skrev Göteborgs-Tidningen om Stockholmskonstnären Alexanderssons skapelse.

1934-1947

1933 var tygklädseln på Bergbanan så rutten att den måste bytas ut. Dekoreringsjobbet gick till artisterna Odd Lycke och Simon Lundell.

”Ska man nämna något av det nya så bör bergbanans yttre få en hedersplats. Den har förlänats fantastiska proportioner genom finurliga perspektiv i floder, bergväggar och hus i landskapet. En kvarn med svängande vingar och ljusramper hör också till sevärdheterna” skrev Göteborgs-Posten inför premiären 1934.

1948-1955

1948 fick banans väggar en smak av Mallorca. Kvinnan bakom verket var Göteborgskonstnären Siri Meyer (1898-1995) som ofta använde den soliga Medelhavsön som inspirationskälla. Banans utseende gick således i grönt, gult och blått och pryddes av bland annat hus, öknar och grönska. Under den här perioden genomgick banan en stor förändring. 1952 fick Liseberg Europas längsta, modernaste och säkraste bergbana när den gamla klassikern byggdes om. Återigen stod Waldemar Lebech för konstruktionen. Samtidigt ändrades namnet till Nya Bergbanan. När den revs sa man Gamla Bergbanan.

1956-1987

Sommaren 1955 bjöds fyra konstnärer in för att presentera designförslag för berg- och dalbanans nya utseende. Lisebergs styrelse fastnade för Knut Irwes futuristiskt alplandskap.

– Det här blir världens största oljemålning. 4 000 kvadratmeter, sa Irwe när projektet presenterades för pressen.

Från september 1955 till april 1956 pågick arbetet, som förutom Irwe även innefattade 17 snickare och 15 målare. Av bilder att döma behöll Bergbanan i stort sett samma mönster fram till 1987. Däremot målades den om vid några tillfällen under de avslutande 30 åren.

Olyckor

Dessvärre var Bergbanan inte förskonad från olyckor. Under årens lopp inträffade åtminstone sex allvarliga olyckor och bortsett från drunkningsolyckan i Lisebergsbadet 1936 är Bergbanan den enda åkattraktionen som hade en olycka med dödlig utgång.

1923

Här gick det lite väl fort! Bilden togs i samband med olyckan den 2 maj 1966. Foto: Kamerareportage

Den 30 maj 1923 berättade nöjesfältets chef, direktör Carl Jenzén, att Berg- och dalbanan var riskfri att åka. Det fanns nämligen de som befarade att banans vagnar kunde spåra ur.

– Det är nämligen ej nog med att vagnarna löpa på räls, deras underrede äro också formligen inbyggda i djupa rännor, så att det praktiskt taget ej spelar någon roll om en urspårning verkligen skulle inträffa, förklarade Jenzén.

Fem dagar senare small det. Jenzén hade rätt angående urspårningsrisken, men han hade inte räknat med en krock. Måndagen den 4 juni kolliderade två tåg sedan ett av dem fått stopp i en uppförsbacke. En handfull personer fick föras till sjukhus, glädjande nog utan livshotande skador. Läs mer om olyckan under 1923.

1935

Lördagen den 2 maj 1935 ramlade en man ur tåget under färdens gång. Han överlevde men drabbades enligt pressen av hjärnskakning, ryggradsbrott och ryggmärgsskador. Dessutom var båda benen förlamade till en början. Polisutredningen visade att mannen hade satt sig mellan andra och tredje vagnen. Varför visste man inte, men trängsel och brådska angavs som två skäl. Ett tredje var oaktsamhet från personalen som inte upptäckte mannen.

På grund av olyckan vidtog Liseberg följande åtgärder:

  • Att även mellanrummen mellan vagnarna skulle spärras av med kedjor.
  • Att endast så många som tågen tillåter fick släppas in samtidigt på av- och påstigningsplattformen.

1947

I maj 1947 inträffade en olycka och attraktionen hölls stängd i en vecka. Inget konstruktionsfel upptäcktes utan olyckan kunde ”möjligtvis bero på felaktig kurvbromsning av föraren”. Innan Bergbanan öppnades igen krävde polisen att endast fastanställd personal fick lov att köra attraktionen. Lisebergs ledning ansåg att kravet var motiverat.

”En person, som kanske hela dagen gått i tungt arbete, kan icke alltid på kvällen sätta sig såsom förare med den psykiska och fysiska spänst, som denna uppgift kräver” resonerade man.

1952

Trots alla säkerhetsåtgärder som vidtogs vid ombyggnaden 1952 gick det inte att skydda sig mot den mänskliga faktorn. På Valborgsmässoafton reste sig en alkoholpåverkad 35-årig göteborgare upp under färden och trillade ur vagnen. Mannen fick en kraftig hjärnskakning och bukskador. Hans tillstånd betecknades som allvarligt men inte livshotande. Olyckan gjorde att Liseberg införde spritkontroll för de som ville åka Bergbanan.

1957

Den 28 april 1957, dagen efter premiären, inträffade en dödsolycka i Berg- och dalbanan. Två bröder ramlade ur sin vagn och båda blev påkörda av tåget. Den ena avled medan den andre fick svåra krossår i huvudet och blev så pass förlamad i vänster sida att han hade svårt att gå när rättegången inleddes ett år senare. Han förlorade dessutom synen på höger öga.

Polisutredningen visade att en av vaktmästarna på bergbanan glömde att kontrollera spärrbommen i den vagn som bröderna satt. Enligt pressen gjorde vaktmästaren sin andra arbetsdag på attraktionen.

Annons från lördagen den 19 maj 1923. Samma dag som pressen och speciellt inbjudna gäster fick premiäråka Bergbanan. Foto: Liseberg

1966

Den 2 maj 1966 spårade tåget ur i ingången till sista kurvan och fyra unga norrmän skadades.

– En mycket noggrann undersökning ska göras. Av allt att döma har olyckan vållats av att föraren, som är ung och nyanställd, hållit för hög fart, sa Lisebergs VD Olof Calderon.

Lyckligtvis fick ingen av männen några allvarliga skador. Ett intryckt revben och skrapsår rapporterades från Sahlgrenska sjukhuset.

Kuriosa

  • 1945, i samband med att Liseberg hyrde Balders Hage öster om Mölndalsån, var tanken att inom några år flytta Bergbanan till det nya området. Detta för att göra området framför Tyrolerhallen rymligare och trivsammare.
  • 1979 fanns planer på att riva Bergbanan så tidigt som i oktober 1982. Tanken var att flytta Peter Pan och några andra attraktioner till området.

Film

Fakta

Tillverkare: Waldemar Lebech

Banans längd: 980 m

Åktid: 2:30 min

Avgift 1923: 10 öre för vuxna, 5 öre för barn

Fler bilder