Visningar
Åtgärder

Barnens Paradis (1924)

Från Lisepedia
Hoppa till: navigering, sök
Jubileumsutställningen 1923. Pepparkakshuset följde med i flytten till Liseberg. Där blev det kvar i många år. Foto: Göteborgs Stadsmuseum
Jubileumsutställningen 1923. Den legendariska galoschgungan. Foto: Göteborgs Stadsmuseum
Jubileumsutställningen 1923. Paradisets postkontor. I bakgrunden ligger barnens egen Huvudrestaurang – Äppelboda Värdshus – och på höjden syns klocktornet. Foto: Göteborgs Stadsmuseum
Jubileumsutställningen 1923. Ett urval av Barnens Paradis attraktioner. Bakom träden i bildens övre vänstra hörn skymtar ställningen till Linbanan vid nöjesfältet. Foto: Göteborgs Stadsmuseum

1924

Det ursprungliga Barnens Paradis var en lekpark för barn som låg i närheten av Korsvägen som en del av Jubileumsutställningen i Göteborg 1923. Ett år senare flyttade Barnens Paradis in på Liseberg, närmare bestämt i Lillköping.

I jubileumsutställningens Barnens Paradis fanns en egen vaktparad med soldater i höga kaskar. Där fanns Pepparkakshuset och där fanns den sagolika gungan i form av en jättegubbe med två galoscher som barnen gungade i. Men framför allt fanns Sago-Greta Holmgren i Barnens Paradis. Det var hon som gav ut barnens egen tidning – Paradisposten – som kom ut under utställningssommaren.

1924 flyttade Barnens Paradis in på Liseberg. Enligt Göteborgs-Posten var Greta Holmgren inte särskilt positiv till en flytt dit. Åtminstone inte till en början. Hon tyckte att området passade bättre till en lekplats för äldre barn samt för en verklig folkpark – rent av ett nytt Skansen. Barnens Paradis var hon angelägen om att behålla vid Korsvägen.

Men en flytt blev det och ny hemvist blev Lillköping, som 1923 – och för all framtid – är att betrakta som Lisebergs märkligaste attraktion. Mycket var sig likt från utställningssommaren. Äppelboda fanns inte kvar men det gjorde däremot Galoschgungan och Pepparkakshuset (som förövrigt blev kvar på Liseberg långt efter att Barnens Paradis försvunnit). Dessutom hade Borgmästaregården tillkommit.

”Lilleputtstaden har med oförändrat namn, Lillköping, blivit Barens Paradis med en otrolig mängd roligheter och agremanger, kaffe- och mjölkrestaurang (Arlas) och Stadsträgårn, näpen och nätt. Nog blir där tämligen frekventerat. Dansbana och sagoteater! Vad kan man mer begära”, skrev Göteborgs-Posten inför premiären 1924.

På premiärdagen, den 22 maj 1924, var det just Barnens Paradis populära vaktparad som marscherade Gustaf Adolfs Torg till Liseberg, spelandes på sina instrument.

”Tamburmajoren, en parvel på ca 10 år, förde staven som en hel karl, och även de övriga skötte sig överdådigt, t.o.m. de två småttingarna, som gemensamt knogade på stora trumman” skrev Göteborgs-Posten.

I samma tidning går det den 31 maj 1924 att läsa att aporna Jockolina och Jenny, som var med under Jubileumsutställningen 1923, satt i sina burar även i år. Den tredje apan, Calle, var däremot inte med i år. Han avled under vintern i lunginflammation.

Barnens Paradis fanns bara under en sommar på Liseberg. Till säsongen 1925 byggdes Lillköping om till Gillesgården, som innehöll en ny dansbana för gammeldans. En dansbana vars popularitet ledde fram till att Polketten byggdes inför säsongen 1926.

Kuriosa

Benämningen Barnens Paradis återkom vid flera tillfällen på Liseberg, men även utanför grindarna lär både namn och koncept ha levt vidare. I Göteborgs-Tidningen år 1950 går att läsa att "Barnens Paradis som ända sedan 1923, då Liseberg kom till, har det bästa namn i de yngsta kretsarna kan ungarna glädja sig åt också i år. Till Barnens Dag i år är paradiset förlagt till Kungsparken, och att småttingarna stormtrivs där är inget att ta fel på. På lördagskvällen nästan vajade de fullvuxna trädkronorna för ett vågskvalp av oljud från ett myller av yra ungar, till största delen beväpnade med papptrumpeter."

Fakta

Ritat av (Lisebergs anläggning 1924): Arvid Bjerke