Visningar
Åtgärder

1925

Från Lisepedia
Hoppa till: navigering, sök
Bergbanan byter utseende. Mannen bakom verket är konstnären Joel Mila som målar banan i kobolt, cinnober och andra lysande färger. Foto: Liseberg
Den världsberömda familjen Binder trollbinder publiken vid Friluftsestraden. Foto: Liseberg
Av allt att döma en reklamvagn. Vagnen pryds av en målning föreställandes Lustiga Huset. Foto: Liseberg
Två nymålade attraktioner. Bergbanan till vänster och Lustiga Huset till höger. Foto: Liseberg
Flygkarusellen i full aktion. Till vänster Bergbanan och till höger Hasselblads Restaurant följt av Lustiga Huset. Foto: Liseberg
Flygkarusellen, Bergbanan, Lustiga Huset och Hasselblads Restaurant i ett betydligt lugnare tillstånd. Foto: Liseberg
Det skojades friskt i pressen om det nybildade kommunala bolaget Liseberg AB. Snällt, som i den här teckningen. Lindholm är Herman Lindholm, grundare av Liseberg och vid tillfället bolagets styrelseordförande. Foto: Liseberg
...och mer elakt, som i den här. Bjerke är Lisebergs arkitekt Arvid Bjerke. Foto: Liseberg
Billighetsdagarna var uppenbarligen en lyckad satsning 1924. De återkommer även detta år. Foto: Liseberg

Innehåll

Viktiga händelser

Lisebergs Aktiebolag bildas

1923 var nöjesfältet på Liseberg en del av Jubileumsutställningen i Göteborg. 1924 drevs det vidare av utställningens nöjesutskott, men den 8 januari 1925 övergår driften till det nybildade bolaget Liseberg AB.

Lisebergsstyrelsens ordförande Herman Lindholm berättar att det länge funnits intresse för ett kommunalt, eller åtminstone halvkommunalt, tivoli i Göteborg.

– Redan flera år före utställningen talades om tivolit, som vi då på många håll ansågo av betydelse för nöjeslivet, men som vi samtidigt voro på det klara med att det aldrig kunde hållas på den önskvärda nivån, om det inte hade kommunen bakom sig, säger han.

Men så kom de svåra ekonomiska åren då man hade annat att tänka på än tivoliplaner. Till sist blev det alltså Jubileumsutställningen som fick ta hand om, och göra verklighet, av dem.

Liseberg AB bildas med ett aktiekapital på 100 700 kr, var av Göteborgs Stad äger 100 000 kr. Jubileumsutställningens kostnad för anläggningen, inklusive de omfattande nöjesanordningarna, värderas till omkring 2,5 miljoner kr. Av denna summa amorterades 1,5 miljoner kr under sommaren 1923. Liseberg AB övertar därför anläggningen för 1 miljon kr, pengar som ska betalas tillbaka med ett 30-årigt amorteringslån, ett lån som Göteborgs Stad går i borgen för.

Lisebergs första styrelse:

Ordförande: Kamrer Herman Lindholm

Vice Ordförande: Konsul Erland Erlandsson

Kassaförvaltare: Direktör Osvald Arnulf-Olsson

Sekreterare och ombudsman: Advokat Henrik Almstrand

Styrelseledamot: Arkitekt Arvid Bjerke

Styrelseledamot: Redaktör Hakon Wigert-Lundström

Styrelseledamot: Direktör Douglas Levisson

Styrelseledamot: Direktör August Åkesson

Edward Ferdinand Goldkuhl – Lisebergs första VD

Den nya styrelsens första uppdrag blir att utse en verkställande direktör. Bland ett stort antal sökande går uppdraget till överstelöjtnant Edward Ferdinand Goldkuhl. Men Goldkuhl blir inte långvarig på posten. Redan den 31 oktober ber han att få lämna sin tjänst, alltså endast tio månader efter tillträdandet. Anledningen är ökad arbetsbelastning i samband med regementets omorganisation (Goldkuhl är även yrkesmilitär).

Lisebergs styrelse går med på att släppa Goldkuhl, på villkor att han stannar kvar året ut, dels för att medverka i nästa års budgetarbete men framför allt för att göra en fullständig inventering över bolagets tillgångar.

Som kuriosa kan nämnas att Goldkuhl har en månadslön på 500 kronor under sin anställningstid.

Berg- och Dalbanan byter utseende...

Inför säsongen målas Bergbanan om. Mannen bakom verket är konstnären Joel Mila. Fotografiet till höger är visserligen svartvitt men i verkligheten skiner banan i kobolt, cinnober och andra lysande färger.

En tidning ger en målande beskrivning: ”Den gamla hederliga berg- och dalbanans klippväggar har han befolkat med ett brokigt liv. Underbara växter och jätteblommor, som stråla i alla regnbågens färger, ha slagit ut, jätteormar kräla hotfullt uppe vid krönen och andra vilda djur av alla slag ha här sitt tillhåll. Hela historien är mycket lyckad, fantastisk frodig och glad, precis som det bör vara."

...och så gör även Lustiga Huset

I likhet med Bergbanan byter även Lustiga Huset utseende. Även här är det konstnären Joel Mila som är framme med penseln. ”Lustiga Huset ståtar med ett crosswordsmönster i rött och vitt av så förintande verkan, att man beundrar de mystiska vidunder i svart, som våga kräla uppför dess väggar” skriver en tidning inför premiären.

Cegrellers Rotundan har premiär

Alldeles vid foten av berg- och dalbanans norra sida inreds en danslokal, Cegrellers Rotundan. Tidigare fanns en rullskridskobana i lokalen men denna sommar för balettmästare Axel Cegreller spiran, assisterad av en förstklassigt dansorkester. Salongen är ritad av Lisebergs huvudarkitekt Arvid Bjerke och dekorerad av konstnären Paul Källström.

Enligt Axel Cegreller är den nya rotundan ”ett litet försök att låta utställningens dansrotunda stå upp igen fast i förminskad upplaga". Dansrotundan som Cegreller relaterar till är den som fanns i Huvudrestauranten vid Näckrosdammen under Jubileumsutställningen 1923.

Göteborgs-Tidningen hälsar på Axel Cegreller några dagar innan premiären:

”Vid den blivande Rotundan står herr dansmästare Cegreller och smider stora sommarplaner. Här ska dansas! Men inte nog med det. Det skall bli en extra fin dansrotunda här. Ljus och färgglädje ska inte saknas. Fyra strålkastare, en lucka i taket för nedsläppandet av ballonger och en särskild plats upp i rymden för den som blåser saxofon ska anordnas”, skriver tidningen.

Lillköping blir Gillesgården

Lillköping, som 1923 var en lilleputtstad och 1924 hemvist för Barnens Paradis, förvandlas nu till Gillesgården. Folkdansgillet tar över anläggningen som förses med en stor dansbana mitt på gården. Bord och bänkar snyggas till och målats om, liksom alla byggnader.

I Gillesgården regerar gammeldans, som vals, polka, mazurka och rheinländer. ”Danser som vi för ett 30-tal år sedan kunde skåda på vilken dansbana som helst men som sedan dess utträngts av lata latituders danser” skriver en nostalgisk journalist på Göteborgs-Posten.

Gammeldansen i Gillesgården blir en succé. Intresset är så stort att ytterligare en bana byggs för denna dans – Polketten – som har premiär 1926.

Nyheter i korthet

  • Nya pyloner med blommor och ljuseffekter sätts upp utefter stora gången.
  • Lisebergs första egna växthus byggs.
  • Linbanebocken i övre parken tas bort.
  • En fontän anläggs bakom Konserthallen.

Kuriosa

Vattenrutschbanan som aldrig blir verklighet

En rullskridskobana finns redan. Och en kälkbacke. Så varför inte satsa på en vattenrutschbana?

- Vi äro tvungna att varje år komma med nyheter, säger inspektör Carl Jenzén när han presenterar planerna för pressen. Han berättar att attraktionen kommer att bli "vad stan talar om".

Vid tillfället består banan endast av några smala mörka gångar, mystiska cellskåp och roterande valsar. Utanpå står i kolsvarta bokstäver: "Det stora fallet".

Vattenrutschbanan är en kopia av Jack & Jill, en av de mest uppskattade attraktionerna vid Världsutställningen i London 1924. Publiken ger sig två och två iväg på en klättring genom de mörka gångarna. Vad som händer efter det blir en överraskning.

Planerna är med andra ord långt gångna, men av någon anledning skjuts projektet på framtiden.

Sandöknen grönskar

Lisebergs arkitekt, Arvid Bjerke, får beröm för att han med små medel skapar en trevligare atmosfär i parken. "En gräsmatta här, en blomsterrabatt där, en miniatyrfontän med litet grönt ikring, några blomsterprydda lyktstolpar - och hela det dystra intrycket av sandöken, som det egentliga nöjesfältet förut gav, är totalt försvunnet", går det att läsa i pressen.

Framtidsplaner

På en ritning över det framtida nöjesfältet, daterad 1917, finns en restaurang belägen på berget med. Sommaren 1925 berättar Herman Lindholm att restaurangen fortfarande finns med i framtidsplanerna och att den ska ligga där linbanan landade under Jubileumsutställningen. Men innan restaurangen blir verklighet förutspår Lindholm att en av de forna minareterna återuppstår uppe på berget.

Det kommer att dröja till 1990 innan något som kan liknas vid en restaurang byggs på berget (Stardust). Någon minaret byggs aldrig. Det närmaste är Reklamtornet som ser dagens ljus 1927.

Hitta Filipin – få hundra kronor

Helgen 15-16 augusti är det först höstmarknad på lördagen följt av barnfest på söndagen. Under dessa båda dagar har publiken möjlighet att bli hundra kronor rikare. För att lyckas med detta krävs att man hittar den person på området som går omkring med hundrakronorssedeln på sig. Den som först frågar honom om han är ”Filipin” får de hundra kronorna.

Inga nöjen på Pingstdagen

"Dans och tivolinöjen äro på Pingstdagen författningsenligt inställda". Följande rader går att läsa i en annons inför Pingsthelgen.

Attraktioner

Spel

Underhållning

Hela underhållningsprogrammet

Klicka här för att läsa stora delar av underhållningsprogrammet

Höjdpunkter

Evenemang

Mat och dryck

Restauranger

Caféer

Kiosker

  • Frukt
  • Glass
  • Tidningar och tobaksvaror
  • Vatten och läskedryck

Fakta

Öppethållande: 15 maj-15 september.

Entréavgift: 50 öre för vuxna och 25 öre för barn under 12 år.

Antal besökare (exkl. försålda årskort): 478 988 (1924: 473 319).

Försålda årskort: 939 (1924: 1 465).

Pris årskort: 10 kr för vuxna och 5 kr för barn.